Haninge bygger mest på Södertörn

Idag släppte Boverket en kortfattad analys av utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden med byggprognos. Det finns en del matnyttig information att ta till sig i den för den som är intresserad av bostadsmarknadens utveckling.

Enligt Boverkets indikatorer är byggandet av flerbostadshus nu på den högsta nivån sedan slutet av miljonprogrammets dagar. Bostadsbyggandet är högt på många håll, förutom Storstockholm växer också i bl.a. Örebro, Linköping, Helsingborg och Uppsala i rask takt.

Boverkets analys visar tydligt att vår politiska vilja att låta Haninge växa gett resultat. Haninge är den kommun på Södertörn som påbörjat flest bostäder per 1 000 invånare. Vi bygger dessutom fler bostäder per capita än Stockholm stad. Mätperioden i analysen är tredje kvartalet 2015 till och med andra kvartalet 2016 och ligger i linje med vad vi tidigare sett.

Spadtag Stena

Haninge har blivit en ledande tillväxtkommun som tar ansvar för att råda bot på bostadsbristen i regionen. Vi har ambitionen att bygga för alla och skapar därför attraktiva bostadsområden med blandade upplåtelseformer. För mindre än ett år sedan färdigställdes 180 ungdomsbostäder i Handen för unga folkbokförda i Haninge kommun och vi planerar nu att upprätta ännu fler.

Med den regionala stadskärnan som lokomotiv kommer hela kommunen att expandera. Vi ser nu att efterfrågan på mark ökar i hela Haninge och stadsutvecklingen tar fart. Vi passerade nyligen 85 000 invånare, i  måndags antog kommunfullmäktige en ny översiktsplan och dagen efter tog jag tillsammans med Stena spadtag för deras bostadsbyggande i stadsdel Vega. Det händer mycket i Haninge just nu och vi har goda förutsättningar för att den positiva utvecklingen av vår växande och välkomnande kommun ska fortgå.

Spadtag för nya Vikingaskolan

Idag tog vi spadtag för nya Vikingaskolan i Handen. Det var en trevlig tillställning med förskolebarn, rektor, Tornberget, NCC och många fler. Jag passade såklart på att säga några ord om nya Vikingaskolan, skolans betydelse för Haninge och samhället i stort samt varför de rekordstora satsningarna vi nu gör på skolutbyggnad och skolrenoveringar är så viktiga. Nedan kan ni läsa ungefär vad jag sa.

Illustration: Norconsult
Illustration: Norconsult

Det känns oerhört kul att vara här idag för detta är något som jag vet att många har sett fram emot länge, nämligen första spadtaget för nya Vikingaskolan.

Skolan erbjuder en plattform för lärande som innebär en unik möjlighet att se till att kunskap förmedlas och att nyfikenhet väcks. Skolan är den viktigaste institutionen för att forma demokratiska medborgare. Utbildning har förmågan att jämna ut klyftor i vårt samhälle och frigöra människor från inlåsning. Skolan är därför enligt mig den viktigaste samhällsbäraren vi har och våra skolbyggnader behöver förmedla detta.

Nya Vikingaskolan ska bli en ståtlig och stadig tegelbyggnad där en lägre länkbyggnad sammanbinder skolbyggnaden med gymnastikhallen. Länkbyggnadens fortsättning bildar ett generöst entrétak och samlingsplats till både skola och gymnastikhall. Det mörka teglet med kvartstensförband kommer att ge skolan en gedigen karaktär. Jag hoppas att byggnaden såväl interiört som exteriört ska stimulera eleverna till lärande och ge skolpersonalen en god och trygg arbetsmiljö.

För det förtjänar dem.

På ett sätt är detta spadtag som vi är här för att ta inte endast ett spadtag för Vikingaskolan utan också startskottet för de historiska satsningarna vi nu gör för att bygga nya och renovera gamla skolor och förskolor över hela Haninge.

Haninge växer kraftigt, det är allt fler som vill och väljer att flytta hit. Under 2015 var vi den kranskommun som byggde flest bostäder i Stockholms län och vi passerade nyligen 85 000 invånare. Utbyggnaden av våra skolor måst gå i takt med kommunens tillväxt så att alla unga Haningebor får en god lärandemiljö. Att investera i skolor är att investera i framtiden och det är något vi helt enkelt inte har råd att inte göra

Foto: Börje Svensson
Foto: Börje Svensson

Vi bygger nu stad här i Haninge. På många sätt kan man säga att vår kommun moderniseras men en observation jag finner underhållande är att vissa gammalmodiga inslag, som en gång försvunnit, nu kommer tillbaka. En sån sak är hur skolor i städer idag används. Moderna skolor återgår nämligen till traditionen av “skolan mitt i byn” och är åter igen en plats där lokalinvånarna möts efter att eleverna har gått hem. Skolbyggnaden blir en knytpunkt för lokalborna precis som det var för många decennier sedan.

På nya Vikingaskolan kommer det att vara möjligt med kvällsaktiviteter för föreningsidrott i idrottshallen och kursverksamhet i klassrummen som ger ett liv i byggnaden över större delen av dygnet. Skolan kommer att bli en målpunkt för många tusentals människor.

Att låta skollokalerna nyttjas på detta vis är inte bara trevligt för att det upprätthåller en, enligt mig, bevaransvärd tradition utan också ekonomiskt klokt. Vi vet att många av Haninges föreningars största utmaning är just att hitta möteslokaler och därför ser vi nu till att när nya skolor byggs görs de mer tillgängliga.

Jag är övertygad om att nya Vikingaskolan kommer att bli en fantastisk kunskapsbyggnad och en stolthet för Haninge stad. Tillsammans med Jan Andersson, ordförande för Tornberget, Maria Fägersten, ordförande i grund- och förskolenämnden och Niklas Nilheimer på NCC ska jag nu ta första spadtaget.

Tungelsta vårdcentral

Idag klockan 16-18 kommer jag tillsammans med oppositionslandstingsråd Erika Ullberg samt flera landstingsföreträdare från Socialdemokraterna att vara vid Tungelsta station för att samtala med Tungelstabor om vad vi från kommunen gör samt vad vi kan göra i opposition i landstinget för att få till en lösning av Tungelsta vårdcentral. Jag hoppas på att få träffa många Tungelstabor där och vill passa på att skriva lite om frågan kring vårdcentralen.

På mötet som annordnades i Tungelsta kyrka av Folk & trädgård för några veckor sedan så framgick det med all tydlighet att Tungelstaborna är missnöjda med det moderatledda styrets passivitet och otydlighet i frågan.

Ansvariga politiker i landstingsalliansen har agerat alltför långsamt. Jag fick information om Aleris nedläggning den första juni och skrev genast brev till ansvarigt landstingsråd från Liberalerna samt det moderata finanslandstingsrådet. Först i slutet av augusti gavs uppdrag om att försöka finna en ny aktör för att driva vårdcentralen. Då tiden för avvecklingen av Aleris verksamhet upgick till sex månader förefaller det märkligt att vänta nästan tre månader innan upddrag ges om att finna en ny aktör. Dessutom rapporterar media nu om att Aleris nedläggningsplaner blev kända för alliansen i landstinget redan förra året. Detta icke-agerande har skapat oro bland Tungelstaborna och försenat den nödvändiga processen. Lokaltidningen uppger idag att landstinget fortfarande inte kontaktat andra utförare. Även om landstinget själva eller annan aktör tar över verksamheten finns det på grund av långsamheten en risk för ett tidsglapp i verksamheten som är skadligt för primärvårdens effektivitet.

Om det moderatledda landstinget inte finner en ny privat aktör menar jag och Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting att landstinget bör ta över driften i egen regi för att säkra primvärvård åt Tungelstaborna.

Tungelsta är en växande kommundel och utöver de 6000 personer som idag är listade på vårdcentralen kommer också framtida Tungelstabor att behöva primärvård i sitt närområde. Utöver tillväxten i Tungelsta så kommer även de intilliggande stadsdelarna Krigslida och Hemfosa att växa framöver vilket innebär ännu fler invånare i området i behov av primärvård. När det byggs mycket i Haninge är det viktigt att både privata och offentliga investeringar hänger med. Kommunen behöver exempelvis bygga förskolor, skolor och idrottshallar medan landstinget behöver tillgodose kollektivtrafikförsörjningen samt en tillräckligt utbyggd och välfungerande vård. Moderaterna i landstinget har tyvärr misslyckats med det senare både vad gäller Tungelsta vårdcentral och Handens sjukhus.

Jag kommer att i egenskap av kommunstyrelseordförande agera blåslampa gentemot ansvariga landstingspolitiker. Jag är övertygad om att det finns många aktörer som är intresserade av att driva vårdcentralen då flera faktiskt hört av sig till mig och visat intresse för Tungelsta. Nu gäller det att landstingsalliansen tar tag i frågan och agerar skyndsamt. Tungelstaborna behöver sin vårdcentral.

Invigning av Haninges nya yrkesgymnasium

Idag invigdes Haninges nya yrkesgymnasium och därmed också sammanslagningen av våra två tidigare gymnasieskolor. Statsminister Stefan Löfven och gymnasie- o1dx_9457ch kunskapslyftsminister Anna Ekström var med under invigningen, höll tal och fick rundtur i nya byggnaden. Statsministern och statsrådet fick dessutom äran att dra åt den sista bulten i gångbron som binder ihop de två byggnaderna och som därmed skapar ett av Sveriges största gymnasiecampus.

Invigningen av yrkesgymnasiet är en stund som jag vet att många längtat efter, inte minst jag själv. Här ska unga Haningebor och elever från flera andra kommuner rustas med kunskap och färdigheter inför framtiden. I Haninge vet vi att yrkesutbildningarna behövs och vi tror på dem även framöver. Det är därför vi investerat över 300 miljoner kronor i de nya lokalerna som inte lämnar någon oimponerad.

På invigningen uppträdde Haningesönerna Panetoz som själva studerade på Fredrika Bremergymnasiet och tal hölls av rektor Robert Aspfors, statsministern och gymnasie- och kunskapslyftsministern. Även jag höll ett anförande och nedan kan ni läsa ungefär vad jag sa.

1dx_0697

 

”Som kommunstyrelseordförande är det svårt, för att inte säga omöjligt, att inte vara både glad och stolt en dag som denna.

Jag är glad över att statsminister Stefan Löfven och gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström är här idag.

Varmt välkomna till Haninge!

Jag är stolt över att Haninge kommun nu har Sveriges modernaste yrkesgymnasium. Extra kul att invigningen sker just 2016, yrkesutbildningens år.

Författaren Fredrika Bremer, som fått ge namn åt vår gymnasieskola, lär ha sagt att “Böckerna ha blivit mitt käraste sällskap och betraktelsen en vän, som följer mig livet igenom och låter mig suga honung ur livets alla örter, även de bittra.”

Läsning och studier skänke
r oss perspektiv och kunskap, det ger oss färdigheter och rustar oss för framtiden, både som individer och samhälle. Utbildning har förmåga att jämna ut klyftor i vårt samhälle och frigör människor från inlåsning.

Haninge växer kraftigt och här, centralt placerad i det framväxande Haninge Stad, har vi skapat ett av Stockholmregionens största gymnasiecampus. Här studerar ung1dx_9659efär 2 100 elever och skolan har nästan 250 medarbetare. Haninges satsning på en ny skola av den här storleken för yrkestekniska program är unik för Stockholmsregionen. På 10 300 klimatsmarta kvadratmeter ryms toppmoderna verkstäder, skolsalar, grupprum, matsal, kök och kafé.

Många kommuner dras med sjunkande söktryck till de yrkestekniska utbildningarna, men inte Haninge. I Haninge är det kort och gott yrkesutbildningens år varje år.

Vi är många som längtat efter denna invigning och avslutningsvis vill jag tacka alla som arbetat med att förverkliga detta projekt.

Det har gått många år från idé till verklighet men jag är övertygad om att vi alla nu känner att det var mödan värt och att också ni känner lika mycket glädje och stolthet som jag.

Och därmed lämnar jag med glädje över ordet till vår statsminister, Stefan Löfven.”

Ornö skola

Efter att det uppdagats att Ornö skolbyggnad var i sådant skick att omfattande renovering eller byggnation av en ny skola skulle behöva ske har det debatterats och diskuterats en hel del i ärendet. En okulärbesiktning genomfördes i början av sommaren har åter satt igång diskussionerna. Vi inväntar återkoppling från det kommunala fastighetsbolaget Tornberget i ärendet men jag tänkte här redovisa bakgrund och turerna i ärendet för att förklara hur vi i kommunledningen har resonerat.

När renoveringsbehoven av Ornö skola blev kända basunerade oppositionen i Haninge omedelbart att de ville bygga en ny skolbyggnad medan vi i kommunledningen landade i att renovering av den befintliga byggnaden var det bästa alternativet. Detta var också vad vi beslutade om att genomföra och av renoveringskostnaden var 25% avsatt för oförutsedda utgifter eftersom byggnaden är gammal.

I underlaget till kommunstyrelsen där de två alternativen presenteras framställs det som att kostnaden för renovering och nybyggnation uppgår till samma summa, förutom att det även där står att den uträkningen exkluderar rivningskostnaden. För oppositionen framstår det då som självklart att bygga nytt eftersom man då får en modern skolbyggnad med lågt behov av underhåll. Vi i kommunledningen behöver dock göra en helhetsbedömning.

I ett annat underlag framtaget att stadsbyggnadsförvaltningen framgår det att Ornö skola och de två intilliggande byggnaderna utgör en kulturhistoriskt betydelsefull miljö. Tillåtelse att riva byggnaderna skulle med största sannolikhet inte medges. Det innebär att även om vi skulle bygga en ny skola hade renoveringsbehovet i gamla byggnaden kvarstått. Kostnaden hade alltså blivit dubbel.

Men utgifterna för Moderaternas förslag stannar troligtvis inte där. Eftersom de äldre byggnaderna inte får rivas skulle annan mark behövas för en ny skola. Den enda mark som kommunen äger är den där de befintliga byggnaderna står samt den intilliggande idrottsplatsen. Vi i kommunledningen menar att Ornös barn behöver idrottsplatsen för rörelse och rekreation, en uppfattning som Moderaterna verkar dela, och om inte fotbollsplanen ska tas i anspråk skulle kommunen behöva förvärva ny mark till en ännu okänd kostnad.

Trots att oppositionens förslag skulle innebära kostnad för nya skolbyggnaden, för renoveringen av den befintliga samt för ny mark har de aldrig budgeterat för det. Varken i deras budgetförslag för i år eller för nästa år fanns pengar för att genomföra detta. Det är inte ett seriöst agerande att säga till Ornöborna att man är för en ny skolbyggnad men sedan inte budgetera för de kostnader det faktiskt innebär.

Jag och Haninge samarbetskoalition slår vakt om skärgårdsskolorna. Utöver de pengar som utgår från elevpengssystemet satsar vi ytterligare resurser på våra skärgårdsskolor just eftersom de är viktiga för att ha en levande skärgård. Vi satsar över 8 miljoner i projektet kring renoveringen av Ornö skola och möjliggör också för en ökad kapacitet då det kan behövas framöver.

Enligt min mening ska vi vara varsamma med Haningebornas skattepengar. Att istället för att endast renovera den befintliga skolbyggnaden både köpa ny mark, bygga en ny skola och genomföra renoveringen för oklar användning av byggnaden vore inte ekonomiskt ansvarsfullt. Det är enkelt att snöa in på enskilda aspekter av beslut men som kommunledning behöver vi se till helheten. Det gäller även om den ibland ter sig mer komplicerad än vad oppositionen tycks medge.

Tal på Haningedagen 2016

Idag är det Haningedagen och höll nyss mitt öppningsanförande. Årets tema går under ”Fritt ord 250” som handlar om att uppmärksamma att Tryckfrihetsförordningen i år fyller 250 år. Jag fick hålla ett öppningsanförande för Haningedagen, självfallet iförd min Haningedräkt, och hälsade alla välkomna samt passade på att göra några korta reflektioner kring yttrandefrihet, självcensur samt hur och varför man bör göra sin röst hörd.

Nedan kan ni läsa ungefär vad jag sa.

img_7615

Mitt namn är Meeri Wasberg och jag är kommunstyrelsens ordförande här i Haninge kommun.

Jag är fantastiskt glad över att så många har kommit hit denna underbara sensommardag. Haningedagen är en tradition som sträcker sig många år tillbaka i kommunen.

Haninge är idag en kommun som växer oerhört mycket tack vare våra höga ambitioner gällande bostadsbyggande.

Idag vill allt fler människor flytta till Haninge och varje år blir vi Haningebor 1 000 – 1 500 fler och om några månader kommer vi att vara fler än 85 000 kommuninvånare.

En del av er som är här har säkerligen varit på Haningedagen tidigare år men för många är det kanske er första Haningedag och ert första år som Haningebor.

Oavsett om du bodde här 1971 när Västerhaninge och Österhaninge slogs ihop och bildade Haninge kommun eller om du nyss har flyttat hit, eller för den delen om du bara är i kommunen på besök så hoppas jag att ni ska trivas här idag.

För er som ännu inte är helt inbitna Haningebor kanske ni undrar vad det är jag har på mig. Det är en Haningedräkt uppsydd och ändringssydd av Anita Stjänström på Haninge Hembygdsgille och egentligen ska det vara en silverbrosch med en eklövsslinga på men Anita tyckte att en med tuppar på passade mitt uppdrag bättre, då tjädertuppen återfinns på vårt kommunvapen.

2015 är också hembygdens år och då passar det extra bra med dräkt, tycker jag.

För andra året i rad har kommunen arrangerat kultur- och demokratidagar som sammanfaller med Haningedagen.

I år expanderade vi innehållet i kultur- och demokratidagarna och det har funnits aktiviteter i såväl Jordbro, Handen som i Brandbergen.

Programpunkterna behandlar frågor som “Hur gör jag min röst hörd?”, “Hur kan jag vara med och bestämma och ta plats i vårt samhälle?” och “Vad kan jag själv bidra med?”.

Under veckan som gått, vilket också fortsätter idag, kan Haningebor ta del av debatter, utställningar och festliga kulturarrangemang.

Årets kultur- och demokratidagar och årets Haningedag går under temat “Fritt ord 250”. Det är för att uppmärksamma att Sveriges tryckfrihetsförordning i år fyller 250 år.

En sak väl värd att uppmärksamma tycker jag.

1766 års Tryckfrihetsförordning var den första i världen av sitt slag gällande allmän tryckfrihet och yttrandefrihet. Tryckfrihetsförordningen inkluderar också offentlighetsprincipen.

Den lag gör det möjligt för vem som helst att begära ut en offentlig handling, från kommun, landsting eller stat, och därmed möjlighet för vem som helst att granska makten. Tryckfrihetsförordningen har genom åren uppdaterats ett flertal gånger för att tillförsäkra Sveriges medborgare yttrandefrihet.

Det finns många goda anledningar till att uppmärksamma tryckfrihetsförordningens 250:e år.

Jag tycker personligen att det är passande därför yttrandefrihet är ett begrepp som debatteras och kastas runt mycket i samhällsdebatten och jag tänkte faktiskt därför passa på att ge några av mina egna reflektioner kring yttrandefrihet, kultur och demokrati.

Det är inte helt ovanligt att idag se eller höra en person först uttrycka en åsikt och sedan när den åsikten ifrågasätts säga något i stil med att “det råder faktiskt yttrandefrihet i det här landet”.

Med det argumentet försöker personen få stå oemotsagd.

Men vår lagstadgade yttrandefrihet och tryckfrihet innebär inte frihet från att slippa bli ifrågasatt när man har sagt eller skrivit något. Lagen ser faktiskt till att det kan bli precis tvärtom.

I en fungerande demokrati med rådande yttrandefrihet är det ett tecken på hälsa och samhällsvitalitet när påståenden och åsikter ifrågasätts, diskuteras och debatteras.

Yttrandefriheten innebär att myndigheter inte ska förhindra dig från att uttrycka dina åsikter men knappast att en annan människa inte ska få säga emot dig.

Samtidigt ser vi ett alltmer hatiskt tonläge breda ut sig, kanske främst i kommentarsfält och i sociala medier, men också på andra platser i vårt samhälle.

Hatet som personer som uttrycker sig offentligt får utstå riskerar enligt många att leda till det man vanligtvis kallar självcensur.

Alltså om du vill skriva eller säga något, kanske att du tycker jämställdhet mellan kvinnor och män är bra, men du är alltför rädd för vilka konsekvenser det kommer att få för dig och därför väljer du att inte skriva något och istället vara tyst.

Det är en mycket alarmerande utveckling och att självcensur blir vanligare är något vi alla måste kämpa emot.

Om tryckfrihetsförordningen och yttrandefriheten bara existerar på papper men inte nyttjas av människor att faktiskt yttra sig fritt då tappar demokratin sin livsnerv.

Om bara en liten grupp människor vågar yttra sig medan stora delar av samhället är rädda för att göra sin röst hörd blir demokratin lidande.

Medan när fler säger vad de tycker och forumlerar egna tankar och åsikter då blir samhällsdebatten rikare och samhället bättre.

Därför behöver vi sträva efter yttrandejämlikhet. Ett samhälle där alla individer har samma möjlighet att uttrycka sin uppfattning och åsikt. Mycket som behöver göras kräver åtgärder på det nationella planet men det finns också saker för oss att göra i Haningepolitiken och det finns saker som var och en av oss kan göra i vardagen.

Hur skapar vi förutsättningar och möjligheter för alla Haningebor att delta i demokratiska processer och vara delaktiga i samhällsbygget? Det finns många formella åtgärder på plats men det handlar också om att skapa en stabil grund och hur det görs är inte lika självklart.

Jag är övertygad om att kulturen har en viktig roll i att skapa delaktiga medborgare.

Rätten och möjligheten att uttrycka sig utgör grunden för konstnärlig kreativitet och frihet.

Omvänt tror jag också att frihet för kulturen skapar en god grund för möjligheten att uttrycka sig och därmed ökade möjligheter till delaktighet i samhällsutvecklingen.

Som jag nämnde tidigare så växer Haninge kraftigt nu. Under förra året var vi den kranskommun där det byggdes flest bostäder i hela Stockholm.

Vi bygger stad och vi gör det med vetskapen om att en plats inte blir stad bara för att man bor där utan först när man också lever sitt liv där. Arbetsplatser, handel, restauranger, bostäder tillsammans med naturen, friluftslivet, idrotten och ett rikt kulturliv är det som skapar kvaliteterna som vi vill ha.

Vi beslutade därför att i senaste budgeten för kommunen att klargöra att Kulturparken här i Handen ska få vara kvar
– den ska utvecklas – inte rivas!

I tider då de som uttrycker sina åsikter offentligt utsätts för
hat och hot och begreppet yttrandefrihet behandlas allt mer diffust – då behöver även vårt växande Haninge mer kultur och fler aktiva föreningar – inte mindre och färre.

Vi har en fantastisk dag att se fram emot. Det är flera intressanta talare och många givande programpunkter.

Jag ska få äran att välkomna några av de Haningebor som i år fått svenskt medborgarskap. Totalt var det 395 personer.

Några av dem har flyttat hit för jobb, några för att de funnit kärleken här och en del har flytt från länder där det fria ordet inte existerar, länder som kanske inte har en tryckfrihetsförordning överhuvudtaget.

Medborgarskapsceremonin är något som alla kommuner i Sverige genomför och i år valde vi i Haninge att åter hålla den på Haningedagen för att stärka den lokala anknytningen.

Avslutningsvis vill jag ge er en uppmuntran.

Det finns många sätt att göra sin röst hörd och med teknikens utveckling blir det lättare att nå ut till allt fler. Men det handlar också om att göra sin röst hörd på ett konstruktivt sätt och ofta handlar det om att åstadkomma förändring.

Bland utställarna här idag finns det många föreningar och flera politiska partier som inte bara ger dig möjlighet att göra din röst hörd utan också att kanalisera din vilja till att förändra.

Jag hoppas därför att ni besöker föreningarna och partierna och funderar på om inte det där, eller det där kan vara något för just dig.

Gör din röst hörd.

Tack för mig.

Almedalen

Nu har jag anlänt till Visby för några intensiva dagar under Almedalsveckan.

Visby

Här kommer jag att möta representanter från företag och byggherrar som är intresserade av att investera i Haninge. Det är också ett forum där jag träffar många andra förtroendevalda och har möjlighet att utbyta såväl idéer som erfarenheter om hur vi utvecklar samhällsbygget.

Jag deltar i ett antal panelsamtal med fokus på bostadsbyggande, fastigheter och stadsutveckling. Att det blivit just de ämnena är knappast någon slump. Under 2015 var Haninge den kranskommun i Stockholm som byggde flest bostäder. Vår kommun växer med ambitionen att bli bättre när vi bygger, och det gäller ur samtliga hållbarhetsaspekter. Intresset för Haninge är stort, både från näringslivet och politiken.

Kom gärna förbi på seminarierna om du är i Visby!

Vilka politiska frågor kommer att vara viktigast för fastighetsbranschen?
Business Arena Almedalen, Fastighetsnytt
4/7 kl 08:15-09:00

Framtidens smarta städer behöver smarta politiker
E.ON Sverige
5/7 kl 13:00-14:00

Mer kraftvärme från biobränsle tas för givet – men blir det då?
Vattenfall AB
6/7 kl 13:00-14:00

Hur kan enighet skapa mer stad med fler och bättre bostäder – och dessutom snabbare?
Strategisk arkitektur, Sveriges arkitekter
6/7 kl 14:00-15:00

Klart det går att bygga – om möjligheterna i bostadspolitiken
BoKlok
7/7 kl 10:00-11:00

Kommunala fastigheter – Hur finansieras de på bästa sätt?
Business Arena Almedalen, Fastighetsnytt
7/7 kl 15:45-16:15

 

Budgetomröstningen och vägen framåt

I veckan sammanträdde kommunfullmäktige för att debattera och rösta om budgeten i Haninge för 2017-18. Efter omröstningarna stod det klart att Haninge samarbetskoalitions budget antagits av kommunfullmäktige. Det innebär att Haninges välfärd stärks med 230 miljoner kronor, att vi satsar extra mycket på förskolan, på att göra Haninge till en bättre kommun att växa upp i, på fler bostäder och att fler Haningebor ska komma i arbete.

Meningsutbytena under debatten var generellt sett sakliga och höll hög nivå. Det finns mycket vi är överens om i Haninge men flera av de skillnader som finns framgick med tydlighet under sammanträdet vilket är bra. Jag vill passa på att tacka oppositionen för sina budgetförslag, anföranden och repliker.

Haninge samarbetskoalition är det största organiserade samarbetet i Haninge kommunfullmäktige. Trots att två ledamöter valde att bli politiska vildar är vi fortfarande de som samlar flest mandat, även när vildarna är på plats i fullmäktige och inte ersätts av miljöpartister. Vi har majoritet i kommunstyrelsen och i samtliga nämnder men är i minoritet i kommunfullmäktige. Detta läge medför många utmaningar, inte minst när det gäller Haninge kommuns budget.

Vi i Haninge samarbetskoalition är övertygade om att vår kommun behöver mer samarbete, inte mindre. Blockpolitiken är lika dålig för Haninge som den är impopulär bland väljarna. Vid ett flertal tillfällen sedan vi tillträdde som kommunledning har vi bjudit in Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna för att samtala om Haninge kommuns budget. Intresset från dem har varit svalt och de har konsekvent valt att, istället för att samarbeta med oss, stödja sig på Sverigedemokraterna. När vi senast bjöd in till förhandlingar möttes vi av en tydligt sammarbetsovillig attityd från gruppledarna för de tre borgerliga oppositionspartierna.

Vid förra årets budgetfullmäktige i Haninge etablerades en ny praxis som jag på många vis finner beklaglig men som vi tyvärr måste förhålla oss till. Flera partier inkom med egna budgetförslag men röstade inte enbart på dessa utan på flera budgetar. Detta gjordes så väl av Kristdemokraterna, dåvarande Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Trots att Haninge samarbetskoalition hade lagt fram det budgetförslag som hade flest mandat bakom sig föll de flesta delar av vår budget då Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och vildarna röstade på Moderaternas budget.

Med den erfarenheten valde vi i år att agera annorlunda jämfört med förra året. Våra fullmäktigeledamöter deltog i kontrapropositionsvoteringen som skulle utse vilket budgetförslag som i den slutgiltiga omröstningen skulle ställas mot kommunstyrelsens (alltså Samarbetskoalitionens) förslag. Kommunfullmäktige antog såväl Samarbetskoalitionens förslag till skattesats (oförändrad), budget och Tornbergets låneram. Det innebär att Haninge under 2017 kommer att styras på den budget som lagts fram av den koalition som samlar flest väljarröster och flest mandat i fullmäktige.

Vi är fortfarande övertygade om att bredare samarbete är den bästa vägen framåt för Haninge. Av oss förtroendevalda har Haningeborna rätt att förvänta sig lösningar istället för låsningar och det kommer vi fortsätta arbeta för att uppnå.

350 nya bostäder i Vega

I januari utlyste Haninge kommun en tävling om markanvisningar i stadsdel Vega och beslut togs på kommunstyrelsesammanträdet i onsdags. Vinnarna är Bolite med arkitekt BAU, Viktor Hanson med VERA arkiteter, Wästbygg med Sundell Arkitekter samt Bonava med ALMA arkitektur.

Illustration: Bolite

Det är allt fler som vill bo i Haninge och vi är en växande och välkomnande kommun. Under 2015 var vi den kranskommun som byggde flest bostäder i Stockholm och vi har fortsatt höga ambitioner för både bostadsbyggande och företagsetableringar. Haninge klättrar uppåt bland storstadskommuner på Fokus “Bäst att bo”-lista och vi får allt bättre omdöme gällande vår service till företag. Med denna markanvisning visar vi återigen att Haninge är en ledande tillväxtkommun och en konstruktiv kraft för att möta Stockholmsregionens bostadsutmaningar.

Illustration: Bonava

De vinnande förslagen i markanvisningstävlingen beräknas bidra med ungefär 350 bostäder av de totalt 3000 som ska byggas i stadsdel Vega. Vega ska präglas av hållbarhet och närhet vilket återspeglas i de vinnande bidragen. Kommunen eftersträvar arkitektonisk mångfald och lämnar stor handlingsfrihet när det gäller utformning av byggkoncepten.

Jag vill gratulera Bolite, Viktor Hanson, Wästbygg och Bonava. Haninge blir bättre när vi bygger, särskilt när vi gör det tillsammans.

Illustration: Wästbygg
Illustration: Viktor Hanson

Oansvarigt agerande av oppositionen

Idag var det tänkt att Haninge kommunfullmäktige skulle rösta om mål och budget för Haninge 2017-18. När fullmäktige öppnades uppdagades det att Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna skulle lägga ett nytt budgetförslag på bordet. Att göra så inför ett så viktigt beslut som kommunens budget är oansvarigt. Oppositionens nya budgetförslag fanns inte ens upptryckt när fullmäktige började.

Kommunfullmäktige är Haninges högst beslutande organ och det är viktigt att fullmäktige tar välinformerade beslut för Haninges bästa. Ledamöterna behöver få möjlighet att analysera de konsekvenser som oppositionens budget kan innebära för Haninge och för att debatten i fullmäktige ska vara saklig behöver man ha läst varje förslag. Med anledning av detta yrkade vi på återremiss av ärendet och så blev också fallet.

Moderaterna menade att de bara gjort små justeringar sedan deras tidigare förslag men även det är skäl nog för att budgeten behöver granskas enligt mig. När jag nu har budgeten framför mig står det dock klart att förändringarna rör över 50 miljoner kronor.

Ett nytt sammanträde för kommunfullmäktige kommer att äga rum måndagen den 20 juni. ​