Invigning av Haninges nya yrkesgymnasium

Idag invigdes Haninges nya yrkesgymnasium och därmed också sammanslagningen av våra två tidigare gymnasieskolor. Statsminister Stefan Löfven och gymnasie- o1dx_9457ch kunskapslyftsminister Anna Ekström var med under invigningen, höll tal och fick rundtur i nya byggnaden. Statsministern och statsrådet fick dessutom äran att dra åt den sista bulten i gångbron som binder ihop de två byggnaderna och som därmed skapar ett av Sveriges största gymnasiecampus.

Invigningen av yrkesgymnasiet är en stund som jag vet att många längtat efter, inte minst jag själv. Här ska unga Haningebor och elever från flera andra kommuner rustas med kunskap och färdigheter inför framtiden. I Haninge vet vi att yrkesutbildningarna behövs och vi tror på dem även framöver. Det är därför vi investerat över 300 miljoner kronor i de nya lokalerna som inte lämnar någon oimponerad.

På invigningen uppträdde Haningesönerna Panetoz som själva studerade på Fredrika Bremergymnasiet och tal hölls av rektor Robert Aspfors, statsministern och gymnasie- och kunskapslyftsministern. Även jag höll ett anförande och nedan kan ni läsa ungefär vad jag sa.

1dx_0697

 

”Som kommunstyrelseordförande är det svårt, för att inte säga omöjligt, att inte vara både glad och stolt en dag som denna.

Jag är glad över att statsminister Stefan Löfven och gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström är här idag.

Varmt välkomna till Haninge!

Jag är stolt över att Haninge kommun nu har Sveriges modernaste yrkesgymnasium. Extra kul att invigningen sker just 2016, yrkesutbildningens år.

Författaren Fredrika Bremer, som fått ge namn åt vår gymnasieskola, lär ha sagt att “Böckerna ha blivit mitt käraste sällskap och betraktelsen en vän, som följer mig livet igenom och låter mig suga honung ur livets alla örter, även de bittra.”

Läsning och studier skänke
r oss perspektiv och kunskap, det ger oss färdigheter och rustar oss för framtiden, både som individer och samhälle. Utbildning har förmåga att jämna ut klyftor i vårt samhälle och frigör människor från inlåsning.

Haninge växer kraftigt och här, centralt placerad i det framväxande Haninge Stad, har vi skapat ett av Stockholmregionens största gymnasiecampus. Här studerar ung1dx_9659efär 2 100 elever och skolan har nästan 250 medarbetare. Haninges satsning på en ny skola av den här storleken för yrkestekniska program är unik för Stockholmsregionen. På 10 300 klimatsmarta kvadratmeter ryms toppmoderna verkstäder, skolsalar, grupprum, matsal, kök och kafé.

Många kommuner dras med sjunkande söktryck till de yrkestekniska utbildningarna, men inte Haninge. I Haninge är det kort och gott yrkesutbildningens år varje år.

Vi är många som längtat efter denna invigning och avslutningsvis vill jag tacka alla som arbetat med att förverkliga detta projekt.

Det har gått många år från idé till verklighet men jag är övertygad om att vi alla nu känner att det var mödan värt och att också ni känner lika mycket glädje och stolthet som jag.

Och därmed lämnar jag med glädje över ordet till vår statsminister, Stefan Löfven.”

Ornö skola

Efter att det uppdagats att Ornö skolbyggnad var i sådant skick att omfattande renovering eller byggnation av en ny skola skulle behöva ske har det debatterats och diskuterats en hel del i ärendet. En okulärbesiktning genomfördes i början av sommaren har åter satt igång diskussionerna. Vi inväntar återkoppling från det kommunala fastighetsbolaget Tornberget i ärendet men jag tänkte här redovisa bakgrund och turerna i ärendet för att förklara hur vi i kommunledningen har resonerat.

När renoveringsbehoven av Ornö skola blev kända basunerade oppositionen i Haninge omedelbart att de ville bygga en ny skolbyggnad medan vi i kommunledningen landade i att renovering av den befintliga byggnaden var det bästa alternativet. Detta var också vad vi beslutade om att genomföra och av renoveringskostnaden var 25% avsatt för oförutsedda utgifter eftersom byggnaden är gammal.

I underlaget till kommunstyrelsen där de två alternativen presenteras framställs det som att kostnaden för renovering och nybyggnation uppgår till samma summa, förutom att det även där står att den uträkningen exkluderar rivningskostnaden. För oppositionen framstår det då som självklart att bygga nytt eftersom man då får en modern skolbyggnad med lågt behov av underhåll. Vi i kommunledningen behöver dock göra en helhetsbedömning.

I ett annat underlag framtaget att stadsbyggnadsförvaltningen framgår det att Ornö skola och de två intilliggande byggnaderna utgör en kulturhistoriskt betydelsefull miljö. Tillåtelse att riva byggnaderna skulle med största sannolikhet inte medges. Det innebär att även om vi skulle bygga en ny skola hade renoveringsbehovet i gamla byggnaden kvarstått. Kostnaden hade alltså blivit dubbel.

Men utgifterna för Moderaternas förslag stannar troligtvis inte där. Eftersom de äldre byggnaderna inte får rivas skulle annan mark behövas för en ny skola. Den enda mark som kommunen äger är den där de befintliga byggnaderna står samt den intilliggande idrottsplatsen. Vi i kommunledningen menar att Ornös barn behöver idrottsplatsen för rörelse och rekreation, en uppfattning som Moderaterna verkar dela, och om inte fotbollsplanen ska tas i anspråk skulle kommunen behöva förvärva ny mark till en ännu okänd kostnad.

Trots att oppositionens förslag skulle innebära kostnad för nya skolbyggnaden, för renoveringen av den befintliga samt för ny mark har de aldrig budgeterat för det. Varken i deras budgetförslag för i år eller för nästa år fanns pengar för att genomföra detta. Det är inte ett seriöst agerande att säga till Ornöborna att man är för en ny skolbyggnad men sedan inte budgetera för de kostnader det faktiskt innebär.

Jag och Haninge samarbetskoalition slår vakt om skärgårdsskolorna. Utöver de pengar som utgår från elevpengssystemet satsar vi ytterligare resurser på våra skärgårdsskolor just eftersom de är viktiga för att ha en levande skärgård. Vi satsar över 8 miljoner i projektet kring renoveringen av Ornö skola och möjliggör också för en ökad kapacitet då det kan behövas framöver.

Enligt min mening ska vi vara varsamma med Haningebornas skattepengar. Att istället för att endast renovera den befintliga skolbyggnaden både köpa ny mark, bygga en ny skola och genomföra renoveringen för oklar användning av byggnaden vore inte ekonomiskt ansvarsfullt. Det är enkelt att snöa in på enskilda aspekter av beslut men som kommunledning behöver vi se till helheten. Det gäller även om den ibland ter sig mer komplicerad än vad oppositionen tycks medge.

Tal på Haningedagen 2016

Idag är det Haningedagen och höll nyss mitt öppningsanförande. Årets tema går under ”Fritt ord 250” som handlar om att uppmärksamma att Tryckfrihetsförordningen i år fyller 250 år. Jag fick hålla ett öppningsanförande för Haningedagen, självfallet iförd min Haningedräkt, och hälsade alla välkomna samt passade på att göra några korta reflektioner kring yttrandefrihet, självcensur samt hur och varför man bör göra sin röst hörd.

Nedan kan ni läsa ungefär vad jag sa.

img_7615

Mitt namn är Meeri Wasberg och jag är kommunstyrelsens ordförande här i Haninge kommun.

Jag är fantastiskt glad över att så många har kommit hit denna underbara sensommardag. Haningedagen är en tradition som sträcker sig många år tillbaka i kommunen.

Haninge är idag en kommun som växer oerhört mycket tack vare våra höga ambitioner gällande bostadsbyggande.

Idag vill allt fler människor flytta till Haninge och varje år blir vi Haningebor 1 000 – 1 500 fler och om några månader kommer vi att vara fler än 85 000 kommuninvånare.

En del av er som är här har säkerligen varit på Haningedagen tidigare år men för många är det kanske er första Haningedag och ert första år som Haningebor.

Oavsett om du bodde här 1971 när Västerhaninge och Österhaninge slogs ihop och bildade Haninge kommun eller om du nyss har flyttat hit, eller för den delen om du bara är i kommunen på besök så hoppas jag att ni ska trivas här idag.

För er som ännu inte är helt inbitna Haningebor kanske ni undrar vad det är jag har på mig. Det är en Haningedräkt uppsydd och ändringssydd av Anita Stjänström på Haninge Hembygdsgille och egentligen ska det vara en silverbrosch med en eklövsslinga på men Anita tyckte att en med tuppar på passade mitt uppdrag bättre, då tjädertuppen återfinns på vårt kommunvapen.

2015 är också hembygdens år och då passar det extra bra med dräkt, tycker jag.

För andra året i rad har kommunen arrangerat kultur- och demokratidagar som sammanfaller med Haningedagen.

I år expanderade vi innehållet i kultur- och demokratidagarna och det har funnits aktiviteter i såväl Jordbro, Handen som i Brandbergen.

Programpunkterna behandlar frågor som “Hur gör jag min röst hörd?”, “Hur kan jag vara med och bestämma och ta plats i vårt samhälle?” och “Vad kan jag själv bidra med?”.

Under veckan som gått, vilket också fortsätter idag, kan Haningebor ta del av debatter, utställningar och festliga kulturarrangemang.

Årets kultur- och demokratidagar och årets Haningedag går under temat “Fritt ord 250”. Det är för att uppmärksamma att Sveriges tryckfrihetsförordning i år fyller 250 år.

En sak väl värd att uppmärksamma tycker jag.

1766 års Tryckfrihetsförordning var den första i världen av sitt slag gällande allmän tryckfrihet och yttrandefrihet. Tryckfrihetsförordningen inkluderar också offentlighetsprincipen.

Den lag gör det möjligt för vem som helst att begära ut en offentlig handling, från kommun, landsting eller stat, och därmed möjlighet för vem som helst att granska makten. Tryckfrihetsförordningen har genom åren uppdaterats ett flertal gånger för att tillförsäkra Sveriges medborgare yttrandefrihet.

Det finns många goda anledningar till att uppmärksamma tryckfrihetsförordningens 250:e år.

Jag tycker personligen att det är passande därför yttrandefrihet är ett begrepp som debatteras och kastas runt mycket i samhällsdebatten och jag tänkte faktiskt därför passa på att ge några av mina egna reflektioner kring yttrandefrihet, kultur och demokrati.

Det är inte helt ovanligt att idag se eller höra en person först uttrycka en åsikt och sedan när den åsikten ifrågasätts säga något i stil med att “det råder faktiskt yttrandefrihet i det här landet”.

Med det argumentet försöker personen få stå oemotsagd.

Men vår lagstadgade yttrandefrihet och tryckfrihet innebär inte frihet från att slippa bli ifrågasatt när man har sagt eller skrivit något. Lagen ser faktiskt till att det kan bli precis tvärtom.

I en fungerande demokrati med rådande yttrandefrihet är det ett tecken på hälsa och samhällsvitalitet när påståenden och åsikter ifrågasätts, diskuteras och debatteras.

Yttrandefriheten innebär att myndigheter inte ska förhindra dig från att uttrycka dina åsikter men knappast att en annan människa inte ska få säga emot dig.

Samtidigt ser vi ett alltmer hatiskt tonläge breda ut sig, kanske främst i kommentarsfält och i sociala medier, men också på andra platser i vårt samhälle.

Hatet som personer som uttrycker sig offentligt får utstå riskerar enligt många att leda till det man vanligtvis kallar självcensur.

Alltså om du vill skriva eller säga något, kanske att du tycker jämställdhet mellan kvinnor och män är bra, men du är alltför rädd för vilka konsekvenser det kommer att få för dig och därför väljer du att inte skriva något och istället vara tyst.

Det är en mycket alarmerande utveckling och att självcensur blir vanligare är något vi alla måste kämpa emot.

Om tryckfrihetsförordningen och yttrandefriheten bara existerar på papper men inte nyttjas av människor att faktiskt yttra sig fritt då tappar demokratin sin livsnerv.

Om bara en liten grupp människor vågar yttra sig medan stora delar av samhället är rädda för att göra sin röst hörd blir demokratin lidande.

Medan när fler säger vad de tycker och forumlerar egna tankar och åsikter då blir samhällsdebatten rikare och samhället bättre.

Därför behöver vi sträva efter yttrandejämlikhet. Ett samhälle där alla individer har samma möjlighet att uttrycka sin uppfattning och åsikt. Mycket som behöver göras kräver åtgärder på det nationella planet men det finns också saker för oss att göra i Haningepolitiken och det finns saker som var och en av oss kan göra i vardagen.

Hur skapar vi förutsättningar och möjligheter för alla Haningebor att delta i demokratiska processer och vara delaktiga i samhällsbygget? Det finns många formella åtgärder på plats men det handlar också om att skapa en stabil grund och hur det görs är inte lika självklart.

Jag är övertygad om att kulturen har en viktig roll i att skapa delaktiga medborgare.

Rätten och möjligheten att uttrycka sig utgör grunden för konstnärlig kreativitet och frihet.

Omvänt tror jag också att frihet för kulturen skapar en god grund för möjligheten att uttrycka sig och därmed ökade möjligheter till delaktighet i samhällsutvecklingen.

Som jag nämnde tidigare så växer Haninge kraftigt nu. Under förra året var vi den kranskommun där det byggdes flest bostäder i hela Stockholm.

Vi bygger stad och vi gör det med vetskapen om att en plats inte blir stad bara för att man bor där utan först när man också lever sitt liv där. Arbetsplatser, handel, restauranger, bostäder tillsammans med naturen, friluftslivet, idrotten och ett rikt kulturliv är det som skapar kvaliteterna som vi vill ha.

Vi beslutade därför att i senaste budgeten för kommunen att klargöra att Kulturparken här i Handen ska få vara kvar
– den ska utvecklas – inte rivas!

I tider då de som uttrycker sina åsikter offentligt utsätts för
hat och hot och begreppet yttrandefrihet behandlas allt mer diffust – då behöver även vårt växande Haninge mer kultur och fler aktiva föreningar – inte mindre och färre.

Vi har en fantastisk dag att se fram emot. Det är flera intressanta talare och många givande programpunkter.

Jag ska få äran att välkomna några av de Haningebor som i år fått svenskt medborgarskap. Totalt var det 395 personer.

Några av dem har flyttat hit för jobb, några för att de funnit kärleken här och en del har flytt från länder där det fria ordet inte existerar, länder som kanske inte har en tryckfrihetsförordning överhuvudtaget.

Medborgarskapsceremonin är något som alla kommuner i Sverige genomför och i år valde vi i Haninge att åter hålla den på Haningedagen för att stärka den lokala anknytningen.

Avslutningsvis vill jag ge er en uppmuntran.

Det finns många sätt att göra sin röst hörd och med teknikens utveckling blir det lättare att nå ut till allt fler. Men det handlar också om att göra sin röst hörd på ett konstruktivt sätt och ofta handlar det om att åstadkomma förändring.

Bland utställarna här idag finns det många föreningar och flera politiska partier som inte bara ger dig möjlighet att göra din röst hörd utan också att kanalisera din vilja till att förändra.

Jag hoppas därför att ni besöker föreningarna och partierna och funderar på om inte det där, eller det där kan vara något för just dig.

Gör din röst hörd.

Tack för mig.

Almedalen

Nu har jag anlänt till Visby för några intensiva dagar under Almedalsveckan.

Visby

Här kommer jag att möta representanter från företag och byggherrar som är intresserade av att investera i Haninge. Det är också ett forum där jag träffar många andra förtroendevalda och har möjlighet att utbyta såväl idéer som erfarenheter om hur vi utvecklar samhällsbygget.

Jag deltar i ett antal panelsamtal med fokus på bostadsbyggande, fastigheter och stadsutveckling. Att det blivit just de ämnena är knappast någon slump. Under 2015 var Haninge den kranskommun i Stockholm som byggde flest bostäder. Vår kommun växer med ambitionen att bli bättre när vi bygger, och det gäller ur samtliga hållbarhetsaspekter. Intresset för Haninge är stort, både från näringslivet och politiken.

Kom gärna förbi på seminarierna om du är i Visby!

Vilka politiska frågor kommer att vara viktigast för fastighetsbranschen?
Business Arena Almedalen, Fastighetsnytt
4/7 kl 08:15-09:00

Framtidens smarta städer behöver smarta politiker
E.ON Sverige
5/7 kl 13:00-14:00

Mer kraftvärme från biobränsle tas för givet – men blir det då?
Vattenfall AB
6/7 kl 13:00-14:00

Hur kan enighet skapa mer stad med fler och bättre bostäder – och dessutom snabbare?
Strategisk arkitektur, Sveriges arkitekter
6/7 kl 14:00-15:00

Klart det går att bygga – om möjligheterna i bostadspolitiken
BoKlok
7/7 kl 10:00-11:00

Kommunala fastigheter – Hur finansieras de på bästa sätt?
Business Arena Almedalen, Fastighetsnytt
7/7 kl 15:45-16:15

 

Budgetomröstningen och vägen framåt

I veckan sammanträdde kommunfullmäktige för att debattera och rösta om budgeten i Haninge för 2017-18. Efter omröstningarna stod det klart att Haninge samarbetskoalitions budget antagits av kommunfullmäktige. Det innebär att Haninges välfärd stärks med 230 miljoner kronor, att vi satsar extra mycket på förskolan, på att göra Haninge till en bättre kommun att växa upp i, på fler bostäder och att fler Haningebor ska komma i arbete.

Meningsutbytena under debatten var generellt sett sakliga och höll hög nivå. Det finns mycket vi är överens om i Haninge men flera av de skillnader som finns framgick med tydlighet under sammanträdet vilket är bra. Jag vill passa på att tacka oppositionen för sina budgetförslag, anföranden och repliker.

Haninge samarbetskoalition är det största organiserade samarbetet i Haninge kommunfullmäktige. Trots att två ledamöter valde att bli politiska vildar är vi fortfarande de som samlar flest mandat, även när vildarna är på plats i fullmäktige och inte ersätts av miljöpartister. Vi har majoritet i kommunstyrelsen och i samtliga nämnder men är i minoritet i kommunfullmäktige. Detta läge medför många utmaningar, inte minst när det gäller Haninge kommuns budget.

Vi i Haninge samarbetskoalition är övertygade om att vår kommun behöver mer samarbete, inte mindre. Blockpolitiken är lika dålig för Haninge som den är impopulär bland väljarna. Vid ett flertal tillfällen sedan vi tillträdde som kommunledning har vi bjudit in Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna för att samtala om Haninge kommuns budget. Intresset från dem har varit svalt och de har konsekvent valt att, istället för att samarbeta med oss, stödja sig på Sverigedemokraterna. När vi senast bjöd in till förhandlingar möttes vi av en tydligt sammarbetsovillig attityd från gruppledarna för de tre borgerliga oppositionspartierna.

Vid förra årets budgetfullmäktige i Haninge etablerades en ny praxis som jag på många vis finner beklaglig men som vi tyvärr måste förhålla oss till. Flera partier inkom med egna budgetförslag men röstade inte enbart på dessa utan på flera budgetar. Detta gjordes så väl av Kristdemokraterna, dåvarande Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Trots att Haninge samarbetskoalition hade lagt fram det budgetförslag som hade flest mandat bakom sig föll de flesta delar av vår budget då Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och vildarna röstade på Moderaternas budget.

Med den erfarenheten valde vi i år att agera annorlunda jämfört med förra året. Våra fullmäktigeledamöter deltog i kontrapropositionsvoteringen som skulle utse vilket budgetförslag som i den slutgiltiga omröstningen skulle ställas mot kommunstyrelsens (alltså Samarbetskoalitionens) förslag. Kommunfullmäktige antog såväl Samarbetskoalitionens förslag till skattesats (oförändrad), budget och Tornbergets låneram. Det innebär att Haninge under 2017 kommer att styras på den budget som lagts fram av den koalition som samlar flest väljarröster och flest mandat i fullmäktige.

Vi är fortfarande övertygade om att bredare samarbete är den bästa vägen framåt för Haninge. Av oss förtroendevalda har Haningeborna rätt att förvänta sig lösningar istället för låsningar och det kommer vi fortsätta arbeta för att uppnå.

350 nya bostäder i Vega

I januari utlyste Haninge kommun en tävling om markanvisningar i stadsdel Vega och beslut togs på kommunstyrelsesammanträdet i onsdags. Vinnarna är Bolite med arkitekt BAU, Viktor Hanson med VERA arkiteter, Wästbygg med Sundell Arkitekter samt Bonava med ALMA arkitektur.

Illustration: Bolite

Det är allt fler som vill bo i Haninge och vi är en växande och välkomnande kommun. Under 2015 var vi den kranskommun som byggde flest bostäder i Stockholm och vi har fortsatt höga ambitioner för både bostadsbyggande och företagsetableringar. Haninge klättrar uppåt bland storstadskommuner på Fokus “Bäst att bo”-lista och vi får allt bättre omdöme gällande vår service till företag. Med denna markanvisning visar vi återigen att Haninge är en ledande tillväxtkommun och en konstruktiv kraft för att möta Stockholmsregionens bostadsutmaningar.

Illustration: Bonava

De vinnande förslagen i markanvisningstävlingen beräknas bidra med ungefär 350 bostäder av de totalt 3000 som ska byggas i stadsdel Vega. Vega ska präglas av hållbarhet och närhet vilket återspeglas i de vinnande bidragen. Kommunen eftersträvar arkitektonisk mångfald och lämnar stor handlingsfrihet när det gäller utformning av byggkoncepten.

Jag vill gratulera Bolite, Viktor Hanson, Wästbygg och Bonava. Haninge blir bättre när vi bygger, särskilt när vi gör det tillsammans.

Illustration: Wästbygg
Illustration: Viktor Hanson

Oansvarigt agerande av oppositionen

Idag var det tänkt att Haninge kommunfullmäktige skulle rösta om mål och budget för Haninge 2017-18. När fullmäktige öppnades uppdagades det att Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna skulle lägga ett nytt budgetförslag på bordet. Att göra så inför ett så viktigt beslut som kommunens budget är oansvarigt. Oppositionens nya budgetförslag fanns inte ens upptryckt när fullmäktige började.

Kommunfullmäktige är Haninges högst beslutande organ och det är viktigt att fullmäktige tar välinformerade beslut för Haninges bästa. Ledamöterna behöver få möjlighet att analysera de konsekvenser som oppositionens budget kan innebära för Haninge och för att debatten i fullmäktige ska vara saklig behöver man ha läst varje förslag. Med anledning av detta yrkade vi på återremiss av ärendet och så blev också fallet.

Moderaterna menade att de bara gjort små justeringar sedan deras tidigare förslag men även det är skäl nog för att budgeten behöver granskas enligt mig. När jag nu har budgeten framför mig står det dock klart att förändringarna rör över 50 miljoner kronor.

Ett nytt sammanträde för kommunfullmäktige kommer att äga rum måndagen den 20 juni. ​

Bättre skolresultat och stärkt likvärdighet i Haninge

Niondeklassarna i våra kommunala skolor har nu fått sina preliminära slutbetyg och resultaten förbättras i hela Haninge. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ökar, fler elever når kunskapsmålen i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att stiga.

Haninge satsar varje år stora resurser för att fler elever ska nå gymnasiebehörighet. Tack vare medvetna satsningar inom grundskolan ökar andelen behöriga elever i Haninge från 81 procent 2015 till 86 procent 2016.

Elevernas resultat förbättras, det genomsnittliga meritvärdet ökar från 214,7 till 222,6, och samtidigt ser vi att vårt arbete med att stärka likvärdigheten bär frukt. Det skiljer sig fortfarande åt mellan skolor i olika kommundelar men skillnaderna minskar. Lärarna, rektorerna och deras medarbetare på våra skolor gör ett fantastiskt jobb. Hela Haninge är på väg åt rätt håll.

Brandbergsskolan är en av de skolor som förbättras mest i år vilket är extra glädjande då skolan har och har haft många utmaningar. Det arbete som gjorts på Brandbergsskolan, med ny rektor och plan för ekonomisk balans, har gett resultat. Det genomsnittliga meritvärdet ökade från 206,6 till 216,1 och andelen behöriga till gymnasiet ökade från 73,1 till 82,6 procent. Tyvärr vill Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna bryta denna positiva utveckling genom att sälja ut skolan. Vi vill jobba med att lösa problem istället för att bara försöka privatisera dem.

Handens kulturpark – låt kulturen ta plats i staden

För några månader sedan aviserades föreningarna i Handens kulturpark om hyresförändringar. Hyrorna har legat still i över 20 år och efter en genomlysning vill nu Tornberget förändra dem. Detta har skapat en osäkerhet kring kulturparkens vara eller icke-vara som är olycklig.

Haninge bygger stad, vi förtätar befintliga bostadsområden och exploaterar ny mark. Det råder akut bostadsbrist i Stockholmsregionen och det känns därför både viktigt och bra att Haninge var den kranskommun som byggde flest bostäder under 2015. I Haninge ska det inte bara bo många, här ska man bo bra och stadsutvecklingen står högt upp på den politiska dagordningen.

I Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Centerpartiets budgetförslag för Haninge 2017 öronmärker vi pengar för att täcka de aviserade hyresförändringarna. Vi lägger också ett utredningsuppdrag om möjligheten att skapa ett kulturellt stråk mellan Kulturparken och Rudans friluftsområde (via en strandpromenad längs Rudan). Dessutom föreslår vi att kommunen ska riva upp den föregående majoritetens planuppdrag som hotar Kulturparkens kvarvarande. Tyvärr saknas det i oppositionens budgetförslag för 2017.

En plats blir inte stad bara för att människor bor där utan först när de lever sina liv där. Staden behöver service, både kommersiell och offentlig, såsom kaféer, handel, sjukvård och kollektivtrafik för att vara levande. Kultur är också en väsentlig del i en stad om den ska vara attraktiv och jag menar att kulturen måste få ta plats i vårt växande Haninge. Kulturparken behöver utvecklas och bli en del av stadskärnan, inte avvecklas.

Nej till privatisering av Åbyskolan

Igår höll Socialdemokraterna ett öppet möte på Åbyskolan i Västerhaninge för att samtala med föräldrar och intresserade om vår syn på skolans framtid. Jag och Maria Fägersten, ordförande i Grund- och förskolenämnden, var på plats.

Förra året röstade Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna igenom en privatisering av Åbyskolan i samband med att den ska få nya lokaler. Sedan dess har förvaltningen jobbat för att hitta en privat aktör som vill driva en skola i Åby. Hittills har de ej hittat någon och medan oppositionen spelar spel med Åbyskolans framtid blir det allt mer bråttom att projektet kommer igång.

Vi Socialdemokrater säger tillsammans med Miljöpartiet och Centerpartiet nej till privatiseringen av Åbyskolan och det var tydligt att även föräldrarna på mötet igår gör det. Vi välkomnar friskolor till Haninge men varje kommundel behöver en kommunal skola och vi ska inte privatisera befintlig skolverksamhet.

Moderaternas agerande drabbar inte bara Åbybarnen och deras familjer utan riskerar att ställa till det även för fler i Västerhaninge, Utan en kommunal skola i Åby kommer andra skolor att drabbas av överbelastning eftersom de elever i Åby som ej gör ett aktivt skolval kommer att placeras där. Dessutom riskerar kommunen att tappa kompetenta medarbetare på Åbyskolan samtidigt som det råder stor lärarbrist i Stockholmsregionen. Det är både dumdristigt och oansvarsfullt.

I vårt budgetförslag för 2017 avsätter vi medel för nya Åbyskolans lokaler och om budgeten vinner gehör i fullmäktige den 13 juni så förblir skolan kommunal. Det är dags för oppositionen att ta av sig sina ideologiska skygglappar och ta ansvar för en långsiktigt hållbar skolstruktur i hela Haninge.