Försämrad busstrafik – en felprioritering när Haninge växer

Just nu är landstingets förslag på trafikförändringar i kollektivtrafiken ute på remiss. För Haninges del är remissen blandad läsning.

Det är å ena sidan glädjande att landstinget förstår betydelsen av Haninge som en växande regional stadskärna och prioriterar stationerna Handen och Västerhaninge i sitt förslag om snabbtåg in till centrala Stockholm under rusningstrafik. Med tätare avgångar blir det enklare att pendla kollektivt till och från Haninge. Det är både en vinst både för miljön och kan skapa nya arbetstillfällen i kommunen.

För trafiken i skärgården är trafikremissen också positiv. Att Ornö får behålla sitt stopp på nord-sydlinjen, att man permanentar linjen Dalarö-Huvudskär och ökar antalet avgångar till och från Utö gör att vi får en mer tillgänglig skärgård och underlättar för besöksnäringen.

Meeri_SL

Å andra sidan föreslås flera försämringar i busstrafiken som jag som kommunstyrelseordförande inte tror kommer gynna Haninges invånare.

Återigen vill landstinget att 806:an ska få förändrad sträckning och gå till Farsta strand istället för till Gullmarsplan. Precis som många Haningebor redan har uppmärksammat så är det här är en betydande kvalitetsförsämring för pendlare. Det är inte acceptabelt för en kommun som växer.

Man föreslår också att dra in busshållplatser på linje 832 i norra Åby trots att det är ett område som växer och där det byggs nya bostäder. Sträckan till närmaste hållplats förlängs med närmare 500 meter för boende i delar av Åby. Det här skapar osäkerhet för medborgare såväl som för byggherrar. Jag tycker att det är viktigt att invånare ska kunna lita på att kollektivtrafiken inte kommer att försämras när de väljer att flytta in i nya områden. Hur ska vi annars kunna minska bilberoendet och få fler att åka kollektivt?

Kollektivtrafik är en fråga om tillgänglighet, även om du inte bor i en stadskärna ska du kunna ta dig kollektivt till butiker eller kommunal service. Likaväl är det en fråga om hållbarhet och att främja en typ av resande som värnar vår gemensamma miljö nu och i framtiden. Kort sagt är kollektivtrafiken en politisk fråga.

Därför är det beklagligt att ansvariga politiker i det moderatledda landstinget riskerar att låta viktiga busslinjer försvinna genom att ännu en gång hänvisa till SL och Nobina och ducka för sitt eget ansvar.

Haninge kommun är remissinstans och har till den 12 maj på sig att besvara trafikremissen. Kommunstyrelsen kommer besluta om ett remissvar i slutet av april. Jag hoppas på att vi precis som förra året kan samarbeta över parti- och blockgränser och ställa gemensamma krav på landstinget. Haninge behöver mer och bättre kollektivtrafik, inte mindre och sämre.

Förintelsens minnesdag

I fredags var det Förintelsens minnesdag. Det var då på dagen 72 år sedan koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz befriades, den 27 januari 1945. Förintelsens minnesdag är en dag för att uppmärksamma och hedra minnet av alla som mördades under förintelsen. Just denna dag kan jag tycka att det är det extra viktigt att vi tar avstånd från intolerans, rasism och nazism och står upp för demokratin och alla människors lika värde.

Samma dag valde dock Moderaterna i Riksdagen att inleda politiska förhandlingar med Sverigedemokraterna, bara dagar efter att Anna Kinberg Batra deklarerat att man är beredd att fälla regeringens kommande budget med stöd av Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna är ett parti med nazistiska rötter och antisemitismen genomsyrar partiet. Det finns flera förtroendevalda för partiet i kommuner runt om i landet som har spridit antisemitism på sociala medier men som fortfarande får sitta kvar. Dessa öppnar Moderaterna nu för att samarbeta med.

Moderaternas nya politiska riktning må vara ny på riksplanet men här i Haninge har partiet tyvärr närmat sig Sverigedemokraterna under lång tid och samarbetat kring såväl budget som att stoppa byggandet av tillfälliga bostäder till nyanlända med uppehållstillstånd.

Jag hoppas verkligen att vi slipper se fler partier i Haninge följa Moderaterna ut i den politiska träskmarken, för idag mer än på länge behöver vi förtroendevalda som värnar demokrati och öppenhet och som tar ansvar för vår gemensamma framtid. Idag ser vi hur rasism och fascism återigen är på frammarsch i Sverige, i Europa och i världen. När vi blickar tillbaka på trettiotalets Europa och minns förintelsen måste vi också alltid komma ihåg – det kan hända igen.

Sverige är ett av världens rikaste länder med en stabil demokratisk tradition. Men vi får aldrig ta demokratin för given. Att Donald Trump redan efter tio dagar på presidentämbetet beslutat att det ska byggas en mur mot México, stoppat allt flyktingmottagande och utfärdat ett inreseförbud mot människor från sju länder, med den enda grunden att dessa länder har en i huvudsak muslimsk befolkning, är ytterligare ett oroväckande exempel från samtiden på när grundläggande demokratiska värden hotas.

De demokratiska värderingar vi idag ser som självklara kan snabbt urholkas om vi inte värnar dem. Det är en lärdom vi bör dra från förintelsen och påminna oss om här och nu.

Tal vid ljusmanifestation för mottagande

Ljusmanifestation

Igår arrangerade nätverket Ett öppet Haninge en ljusmanifestation för mottagande av nyanlända. Tongångarna i debatten kring kommunens uppdrag att ordna boende åt nyanlända med uppehållstillstånd har bitvis varit hårda och oresonliga. Det kändes därför bra att så många organisationer och människor kunde samlas under en och samma paroll för att visa att Haninge är en öppen kommun. Utöver folkvalda politiker talade också bland annat Svenska kyrkan, Röda korset och Civilförsvarsförbundet. Nedan kan ni läsa vad jag sa i mitt anförande.

Haninge är en välkomnande och växande kommun.

Det visar inte minst ni som är här idag för att manifestera ert stöd för mottagandet av nyanlända Haningebor.

Jag som socialdemokrat är övertygad om att ett inkluderande synsätt är det bästa sättet för vår kommun att växa, och det gäller i alla sammanhang. Jag är också glad över att de flesta partier i Haninges kommunfullmäktige delar det synsättet.

Under förra hösten var det många som bidrog med sin tid, sitt engagemang och inte minst sin medmänsklighet, när vi i Haninge hjälpte migrationsverket med evakueringsplatser för de som kom till Sverige.

Fortfarande finns det i dag fler flyktingar i världen än vid någon annan tidpunkt sedan andra världskriget. Ett rekordstort antal människor har sökt skydd i EU och i Sverige.

Att vår kommun ska ordna bostäder för en del av de som nu har fått uppehållstillstånd i vårt land är självklart för mig. Haninge ska ta sin del av ansvaret, inte skjuta över det på någon annan.

Haninges tillväxttakt är hög, vi är nu fler än 85 000 invånare.

Haninge existerar inte isolerad i en bubbla.

Vi är en del av Sverige och av världen. Det kommer vi att fortsätta vara även om vissa önskar att så inte var fallet.

Haninge växer, vi bygger stad och är öppna för de som vill bo här och för de företag som vill etablera sig här.

Det är vår uppfattning att i takt med vår expansion ökar också vårt ansvar att vara en konstruktiv kraft för att lösa de övergripande samhällsutmaningar som vi tillsammans står inför.

Det är många människor som inget hellre vill än att kunna flytta till vår kommun och påbörja sina nya liv i Sverige och i Haninge. Samtidigt vet vi att många ungdomar har svårt att kunna hitta sin första bostad.

Vi har bestämt oss för att vi ska göra en rejält ansats för att ta fram bostäder både för nyanlända med upphållstillstånd och för ungdomar folkbokförda i Haninge.

Det är glädjande att vi i Samarbetskoalitionen har en bred överenskommelse om bostäderna tillsammans med Liberalerna och Kristdemokraterna. Även Vänsterpartiet gav stöd till denna överenskommelse och har varit – samt förblir – en konstruktiv partner för dialog kring hur vi bäst ska klara av mottagandet som kommun. Vid gårdagens Kommunfullmäktige yrkade också Rättvisepartiet Socialisterna bifall till förslaget.

Tillsammans ser vi till att Haninge tar sin del av ansvaret.

Det inte räcker med bostäder. Vi behöver hjälpas åt på många olika sätt; föreningslivet, näringslivet, byggherrar, fastighetsägare och det kommer också behövas många enskildas hjälp och insatser. Vi vet att det finns goda ambassadörer för medmänsklighet.

Vi satsar på bristyrkesutbildningar som kan kombineras med SFI, Vi har god kontakt med arbetsförmedlingen som är de som har etableringsuppdraget, Vi satsar på en likvärdig skola

Jag vet att ni alla vill vara med på den resan och möta och stötta de människor kommer till oss, så att de känner sig välkomna på ett bra och tryggt sätt, oavsett om de kommer från Abborträsk eller Aleppo.

Deras nya liv startar här i Haninge.

Haninge är och ska fortsätta att vara en växande och välkomnande kommun.

Tack för att ni lyssnade.

Haninge bygger mest på Södertörn

Idag släppte Boverket en kortfattad analys av utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden med byggprognos. Det finns en del matnyttig information att ta till sig i den för den som är intresserad av bostadsmarknadens utveckling.

Enligt Boverkets indikatorer är byggandet av flerbostadshus nu på den högsta nivån sedan slutet av miljonprogrammets dagar. Bostadsbyggandet är högt på många håll, förutom Storstockholm växer också i bl.a. Örebro, Linköping, Helsingborg och Uppsala i rask takt.

Boverkets analys visar tydligt att vår politiska vilja att låta Haninge växa gett resultat. Haninge är den kommun på Södertörn som påbörjat flest bostäder per 1 000 invånare. Vi bygger dessutom fler bostäder per capita än Stockholm stad. Mätperioden i analysen är tredje kvartalet 2015 till och med andra kvartalet 2016 och ligger i linje med vad vi tidigare sett.

Spadtag Stena

Haninge har blivit en ledande tillväxtkommun som tar ansvar för att råda bot på bostadsbristen i regionen. Vi har ambitionen att bygga för alla och skapar därför attraktiva bostadsområden med blandade upplåtelseformer. För mindre än ett år sedan färdigställdes 180 ungdomsbostäder i Handen för unga folkbokförda i Haninge kommun och vi planerar nu att upprätta ännu fler.

Med den regionala stadskärnan som lokomotiv kommer hela kommunen att expandera. Vi ser nu att efterfrågan på mark ökar i hela Haninge och stadsutvecklingen tar fart. Vi passerade nyligen 85 000 invånare, i  måndags antog kommunfullmäktige en ny översiktsplan och dagen efter tog jag tillsammans med Stena spadtag för deras bostadsbyggande i stadsdel Vega. Det händer mycket i Haninge just nu och vi har goda förutsättningar för att den positiva utvecklingen av vår växande och välkomnande kommun ska fortgå.

Spadtag för nya Vikingaskolan

Idag tog vi spadtag för nya Vikingaskolan i Handen. Det var en trevlig tillställning med förskolebarn, rektor, Tornberget, NCC och många fler. Jag passade såklart på att säga några ord om nya Vikingaskolan, skolans betydelse för Haninge och samhället i stort samt varför de rekordstora satsningarna vi nu gör på skolutbyggnad och skolrenoveringar är så viktiga. Nedan kan ni läsa ungefär vad jag sa.

Illustration: Norconsult
Illustration: Norconsult

Det känns oerhört kul att vara här idag för detta är något som jag vet att många har sett fram emot länge, nämligen första spadtaget för nya Vikingaskolan.

Skolan erbjuder en plattform för lärande som innebär en unik möjlighet att se till att kunskap förmedlas och att nyfikenhet väcks. Skolan är den viktigaste institutionen för att forma demokratiska medborgare. Utbildning har förmågan att jämna ut klyftor i vårt samhälle och frigöra människor från inlåsning. Skolan är därför enligt mig den viktigaste samhällsbäraren vi har och våra skolbyggnader behöver förmedla detta.

Nya Vikingaskolan ska bli en ståtlig och stadig tegelbyggnad där en lägre länkbyggnad sammanbinder skolbyggnaden med gymnastikhallen. Länkbyggnadens fortsättning bildar ett generöst entrétak och samlingsplats till både skola och gymnastikhall. Det mörka teglet med kvartstensförband kommer att ge skolan en gedigen karaktär. Jag hoppas att byggnaden såväl interiört som exteriört ska stimulera eleverna till lärande och ge skolpersonalen en god och trygg arbetsmiljö.

För det förtjänar dem.

På ett sätt är detta spadtag som vi är här för att ta inte endast ett spadtag för Vikingaskolan utan också startskottet för de historiska satsningarna vi nu gör för att bygga nya och renovera gamla skolor och förskolor över hela Haninge.

Haninge växer kraftigt, det är allt fler som vill och väljer att flytta hit. Under 2015 var vi den kranskommun som byggde flest bostäder i Stockholms län och vi passerade nyligen 85 000 invånare. Utbyggnaden av våra skolor måst gå i takt med kommunens tillväxt så att alla unga Haningebor får en god lärandemiljö. Att investera i skolor är att investera i framtiden och det är något vi helt enkelt inte har råd att inte göra

Foto: Börje Svensson
Foto: Börje Svensson

Vi bygger nu stad här i Haninge. På många sätt kan man säga att vår kommun moderniseras men en observation jag finner underhållande är att vissa gammalmodiga inslag, som en gång försvunnit, nu kommer tillbaka. En sån sak är hur skolor i städer idag används. Moderna skolor återgår nämligen till traditionen av “skolan mitt i byn” och är åter igen en plats där lokalinvånarna möts efter att eleverna har gått hem. Skolbyggnaden blir en knytpunkt för lokalborna precis som det var för många decennier sedan.

På nya Vikingaskolan kommer det att vara möjligt med kvällsaktiviteter för föreningsidrott i idrottshallen och kursverksamhet i klassrummen som ger ett liv i byggnaden över större delen av dygnet. Skolan kommer att bli en målpunkt för många tusentals människor.

Att låta skollokalerna nyttjas på detta vis är inte bara trevligt för att det upprätthåller en, enligt mig, bevaransvärd tradition utan också ekonomiskt klokt. Vi vet att många av Haninges föreningars största utmaning är just att hitta möteslokaler och därför ser vi nu till att när nya skolor byggs görs de mer tillgängliga.

Jag är övertygad om att nya Vikingaskolan kommer att bli en fantastisk kunskapsbyggnad och en stolthet för Haninge stad. Tillsammans med Jan Andersson, ordförande för Tornberget, Maria Fägersten, ordförande i grund- och förskolenämnden och Niklas Nilheimer på NCC ska jag nu ta första spadtaget.

Tungelsta vårdcentral

Idag klockan 16-18 kommer jag tillsammans med oppositionslandstingsråd Erika Ullberg samt flera landstingsföreträdare från Socialdemokraterna att vara vid Tungelsta station för att samtala med Tungelstabor om vad vi från kommunen gör samt vad vi kan göra i opposition i landstinget för att få till en lösning av Tungelsta vårdcentral. Jag hoppas på att få träffa många Tungelstabor där och vill passa på att skriva lite om frågan kring vårdcentralen.

På mötet som annordnades i Tungelsta kyrka av Folk & trädgård för några veckor sedan så framgick det med all tydlighet att Tungelstaborna är missnöjda med det moderatledda styrets passivitet och otydlighet i frågan.

Ansvariga politiker i landstingsalliansen har agerat alltför långsamt. Jag fick information om Aleris nedläggning den första juni och skrev genast brev till ansvarigt landstingsråd från Liberalerna samt det moderata finanslandstingsrådet. Först i slutet av augusti gavs uppdrag om att försöka finna en ny aktör för att driva vårdcentralen. Då tiden för avvecklingen av Aleris verksamhet upgick till sex månader förefaller det märkligt att vänta nästan tre månader innan upddrag ges om att finna en ny aktör. Dessutom rapporterar media nu om att Aleris nedläggningsplaner blev kända för alliansen i landstinget redan förra året. Detta icke-agerande har skapat oro bland Tungelstaborna och försenat den nödvändiga processen. Lokaltidningen uppger idag att landstinget fortfarande inte kontaktat andra utförare. Även om landstinget själva eller annan aktör tar över verksamheten finns det på grund av långsamheten en risk för ett tidsglapp i verksamheten som är skadligt för primärvårdens effektivitet.

Om det moderatledda landstinget inte finner en ny privat aktör menar jag och Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting att landstinget bör ta över driften i egen regi för att säkra primvärvård åt Tungelstaborna.

Tungelsta är en växande kommundel och utöver de 6000 personer som idag är listade på vårdcentralen kommer också framtida Tungelstabor att behöva primärvård i sitt närområde. Utöver tillväxten i Tungelsta så kommer även de intilliggande stadsdelarna Krigslida och Hemfosa att växa framöver vilket innebär ännu fler invånare i området i behov av primärvård. När det byggs mycket i Haninge är det viktigt att både privata och offentliga investeringar hänger med. Kommunen behöver exempelvis bygga förskolor, skolor och idrottshallar medan landstinget behöver tillgodose kollektivtrafikförsörjningen samt en tillräckligt utbyggd och välfungerande vård. Moderaterna i landstinget har tyvärr misslyckats med det senare både vad gäller Tungelsta vårdcentral och Handens sjukhus.

Jag kommer att i egenskap av kommunstyrelseordförande agera blåslampa gentemot ansvariga landstingspolitiker. Jag är övertygad om att det finns många aktörer som är intresserade av att driva vårdcentralen då flera faktiskt hört av sig till mig och visat intresse för Tungelsta. Nu gäller det att landstingsalliansen tar tag i frågan och agerar skyndsamt. Tungelstaborna behöver sin vårdcentral.

Invigning av Haninges nya yrkesgymnasium

Idag invigdes Haninges nya yrkesgymnasium och därmed också sammanslagningen av våra två tidigare gymnasieskolor. Statsminister Stefan Löfven och gymnasie- o1dx_9457ch kunskapslyftsminister Anna Ekström var med under invigningen, höll tal och fick rundtur i nya byggnaden. Statsministern och statsrådet fick dessutom äran att dra åt den sista bulten i gångbron som binder ihop de två byggnaderna och som därmed skapar ett av Sveriges största gymnasiecampus.

Invigningen av yrkesgymnasiet är en stund som jag vet att många längtat efter, inte minst jag själv. Här ska unga Haningebor och elever från flera andra kommuner rustas med kunskap och färdigheter inför framtiden. I Haninge vet vi att yrkesutbildningarna behövs och vi tror på dem även framöver. Det är därför vi investerat över 300 miljoner kronor i de nya lokalerna som inte lämnar någon oimponerad.

På invigningen uppträdde Haningesönerna Panetoz som själva studerade på Fredrika Bremergymnasiet och tal hölls av rektor Robert Aspfors, statsministern och gymnasie- och kunskapslyftsministern. Även jag höll ett anförande och nedan kan ni läsa ungefär vad jag sa.

1dx_0697

 

”Som kommunstyrelseordförande är det svårt, för att inte säga omöjligt, att inte vara både glad och stolt en dag som denna.

Jag är glad över att statsminister Stefan Löfven och gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström är här idag.

Varmt välkomna till Haninge!

Jag är stolt över att Haninge kommun nu har Sveriges modernaste yrkesgymnasium. Extra kul att invigningen sker just 2016, yrkesutbildningens år.

Författaren Fredrika Bremer, som fått ge namn åt vår gymnasieskola, lär ha sagt att “Böckerna ha blivit mitt käraste sällskap och betraktelsen en vän, som följer mig livet igenom och låter mig suga honung ur livets alla örter, även de bittra.”

Läsning och studier skänke
r oss perspektiv och kunskap, det ger oss färdigheter och rustar oss för framtiden, både som individer och samhälle. Utbildning har förmåga att jämna ut klyftor i vårt samhälle och frigör människor från inlåsning.

Haninge växer kraftigt och här, centralt placerad i det framväxande Haninge Stad, har vi skapat ett av Stockholmregionens största gymnasiecampus. Här studerar ung1dx_9659efär 2 100 elever och skolan har nästan 250 medarbetare. Haninges satsning på en ny skola av den här storleken för yrkestekniska program är unik för Stockholmsregionen. På 10 300 klimatsmarta kvadratmeter ryms toppmoderna verkstäder, skolsalar, grupprum, matsal, kök och kafé.

Många kommuner dras med sjunkande söktryck till de yrkestekniska utbildningarna, men inte Haninge. I Haninge är det kort och gott yrkesutbildningens år varje år.

Vi är många som längtat efter denna invigning och avslutningsvis vill jag tacka alla som arbetat med att förverkliga detta projekt.

Det har gått många år från idé till verklighet men jag är övertygad om att vi alla nu känner att det var mödan värt och att också ni känner lika mycket glädje och stolthet som jag.

Och därmed lämnar jag med glädje över ordet till vår statsminister, Stefan Löfven.”

Ornö skola

Efter att det uppdagats att Ornö skolbyggnad var i sådant skick att omfattande renovering eller byggnation av en ny skola skulle behöva ske har det debatterats och diskuterats en hel del i ärendet. En okulärbesiktning genomfördes i början av sommaren har åter satt igång diskussionerna. Vi inväntar återkoppling från det kommunala fastighetsbolaget Tornberget i ärendet men jag tänkte här redovisa bakgrund och turerna i ärendet för att förklara hur vi i kommunledningen har resonerat.

När renoveringsbehoven av Ornö skola blev kända basunerade oppositionen i Haninge omedelbart att de ville bygga en ny skolbyggnad medan vi i kommunledningen landade i att renovering av den befintliga byggnaden var det bästa alternativet. Detta var också vad vi beslutade om att genomföra och av renoveringskostnaden var 25% avsatt för oförutsedda utgifter eftersom byggnaden är gammal.

I underlaget till kommunstyrelsen där de två alternativen presenteras framställs det som att kostnaden för renovering och nybyggnation uppgår till samma summa, förutom att det även där står att den uträkningen exkluderar rivningskostnaden. För oppositionen framstår det då som självklart att bygga nytt eftersom man då får en modern skolbyggnad med lågt behov av underhåll. Vi i kommunledningen behöver dock göra en helhetsbedömning.

I ett annat underlag framtaget att stadsbyggnadsförvaltningen framgår det att Ornö skola och de två intilliggande byggnaderna utgör en kulturhistoriskt betydelsefull miljö. Tillåtelse att riva byggnaderna skulle med största sannolikhet inte medges. Det innebär att även om vi skulle bygga en ny skola hade renoveringsbehovet i gamla byggnaden kvarstått. Kostnaden hade alltså blivit dubbel.

Men utgifterna för Moderaternas förslag stannar troligtvis inte där. Eftersom de äldre byggnaderna inte får rivas skulle annan mark behövas för en ny skola. Den enda mark som kommunen äger är den där de befintliga byggnaderna står samt den intilliggande idrottsplatsen. Vi i kommunledningen menar att Ornös barn behöver idrottsplatsen för rörelse och rekreation, en uppfattning som Moderaterna verkar dela, och om inte fotbollsplanen ska tas i anspråk skulle kommunen behöva förvärva ny mark till en ännu okänd kostnad.

Trots att oppositionens förslag skulle innebära kostnad för nya skolbyggnaden, för renoveringen av den befintliga samt för ny mark har de aldrig budgeterat för det. Varken i deras budgetförslag för i år eller för nästa år fanns pengar för att genomföra detta. Det är inte ett seriöst agerande att säga till Ornöborna att man är för en ny skolbyggnad men sedan inte budgetera för de kostnader det faktiskt innebär.

Jag och Haninge samarbetskoalition slår vakt om skärgårdsskolorna. Utöver de pengar som utgår från elevpengssystemet satsar vi ytterligare resurser på våra skärgårdsskolor just eftersom de är viktiga för att ha en levande skärgård. Vi satsar över 8 miljoner i projektet kring renoveringen av Ornö skola och möjliggör också för en ökad kapacitet då det kan behövas framöver.

Enligt min mening ska vi vara varsamma med Haningebornas skattepengar. Att istället för att endast renovera den befintliga skolbyggnaden både köpa ny mark, bygga en ny skola och genomföra renoveringen för oklar användning av byggnaden vore inte ekonomiskt ansvarsfullt. Det är enkelt att snöa in på enskilda aspekter av beslut men som kommunledning behöver vi se till helheten. Det gäller även om den ibland ter sig mer komplicerad än vad oppositionen tycks medge.

Tal på Haningedagen 2016

Idag är det Haningedagen och höll nyss mitt öppningsanförande. Årets tema går under ”Fritt ord 250” som handlar om att uppmärksamma att Tryckfrihetsförordningen i år fyller 250 år. Jag fick hålla ett öppningsanförande för Haningedagen, självfallet iförd min Haningedräkt, och hälsade alla välkomna samt passade på att göra några korta reflektioner kring yttrandefrihet, självcensur samt hur och varför man bör göra sin röst hörd.

Nedan kan ni läsa ungefär vad jag sa.

img_7615

Mitt namn är Meeri Wasberg och jag är kommunstyrelsens ordförande här i Haninge kommun.

Jag är fantastiskt glad över att så många har kommit hit denna underbara sensommardag. Haningedagen är en tradition som sträcker sig många år tillbaka i kommunen.

Haninge är idag en kommun som växer oerhört mycket tack vare våra höga ambitioner gällande bostadsbyggande.

Idag vill allt fler människor flytta till Haninge och varje år blir vi Haningebor 1 000 – 1 500 fler och om några månader kommer vi att vara fler än 85 000 kommuninvånare.

En del av er som är här har säkerligen varit på Haningedagen tidigare år men för många är det kanske er första Haningedag och ert första år som Haningebor.

Oavsett om du bodde här 1971 när Västerhaninge och Österhaninge slogs ihop och bildade Haninge kommun eller om du nyss har flyttat hit, eller för den delen om du bara är i kommunen på besök så hoppas jag att ni ska trivas här idag.

För er som ännu inte är helt inbitna Haningebor kanske ni undrar vad det är jag har på mig. Det är en Haningedräkt uppsydd och ändringssydd av Anita Stjänström på Haninge Hembygdsgille och egentligen ska det vara en silverbrosch med en eklövsslinga på men Anita tyckte att en med tuppar på passade mitt uppdrag bättre, då tjädertuppen återfinns på vårt kommunvapen.

2015 är också hembygdens år och då passar det extra bra med dräkt, tycker jag.

För andra året i rad har kommunen arrangerat kultur- och demokratidagar som sammanfaller med Haningedagen.

I år expanderade vi innehållet i kultur- och demokratidagarna och det har funnits aktiviteter i såväl Jordbro, Handen som i Brandbergen.

Programpunkterna behandlar frågor som “Hur gör jag min röst hörd?”, “Hur kan jag vara med och bestämma och ta plats i vårt samhälle?” och “Vad kan jag själv bidra med?”.

Under veckan som gått, vilket också fortsätter idag, kan Haningebor ta del av debatter, utställningar och festliga kulturarrangemang.

Årets kultur- och demokratidagar och årets Haningedag går under temat “Fritt ord 250”. Det är för att uppmärksamma att Sveriges tryckfrihetsförordning i år fyller 250 år.

En sak väl värd att uppmärksamma tycker jag.

1766 års Tryckfrihetsförordning var den första i världen av sitt slag gällande allmän tryckfrihet och yttrandefrihet. Tryckfrihetsförordningen inkluderar också offentlighetsprincipen.

Den lag gör det möjligt för vem som helst att begära ut en offentlig handling, från kommun, landsting eller stat, och därmed möjlighet för vem som helst att granska makten. Tryckfrihetsförordningen har genom åren uppdaterats ett flertal gånger för att tillförsäkra Sveriges medborgare yttrandefrihet.

Det finns många goda anledningar till att uppmärksamma tryckfrihetsförordningens 250:e år.

Jag tycker personligen att det är passande därför yttrandefrihet är ett begrepp som debatteras och kastas runt mycket i samhällsdebatten och jag tänkte faktiskt därför passa på att ge några av mina egna reflektioner kring yttrandefrihet, kultur och demokrati.

Det är inte helt ovanligt att idag se eller höra en person först uttrycka en åsikt och sedan när den åsikten ifrågasätts säga något i stil med att “det råder faktiskt yttrandefrihet i det här landet”.

Med det argumentet försöker personen få stå oemotsagd.

Men vår lagstadgade yttrandefrihet och tryckfrihet innebär inte frihet från att slippa bli ifrågasatt när man har sagt eller skrivit något. Lagen ser faktiskt till att det kan bli precis tvärtom.

I en fungerande demokrati med rådande yttrandefrihet är det ett tecken på hälsa och samhällsvitalitet när påståenden och åsikter ifrågasätts, diskuteras och debatteras.

Yttrandefriheten innebär att myndigheter inte ska förhindra dig från att uttrycka dina åsikter men knappast att en annan människa inte ska få säga emot dig.

Samtidigt ser vi ett alltmer hatiskt tonläge breda ut sig, kanske främst i kommentarsfält och i sociala medier, men också på andra platser i vårt samhälle.

Hatet som personer som uttrycker sig offentligt får utstå riskerar enligt många att leda till det man vanligtvis kallar självcensur.

Alltså om du vill skriva eller säga något, kanske att du tycker jämställdhet mellan kvinnor och män är bra, men du är alltför rädd för vilka konsekvenser det kommer att få för dig och därför väljer du att inte skriva något och istället vara tyst.

Det är en mycket alarmerande utveckling och att självcensur blir vanligare är något vi alla måste kämpa emot.

Om tryckfrihetsförordningen och yttrandefriheten bara existerar på papper men inte nyttjas av människor att faktiskt yttra sig fritt då tappar demokratin sin livsnerv.

Om bara en liten grupp människor vågar yttra sig medan stora delar av samhället är rädda för att göra sin röst hörd blir demokratin lidande.

Medan när fler säger vad de tycker och forumlerar egna tankar och åsikter då blir samhällsdebatten rikare och samhället bättre.

Därför behöver vi sträva efter yttrandejämlikhet. Ett samhälle där alla individer har samma möjlighet att uttrycka sin uppfattning och åsikt. Mycket som behöver göras kräver åtgärder på det nationella planet men det finns också saker för oss att göra i Haningepolitiken och det finns saker som var och en av oss kan göra i vardagen.

Hur skapar vi förutsättningar och möjligheter för alla Haningebor att delta i demokratiska processer och vara delaktiga i samhällsbygget? Det finns många formella åtgärder på plats men det handlar också om att skapa en stabil grund och hur det görs är inte lika självklart.

Jag är övertygad om att kulturen har en viktig roll i att skapa delaktiga medborgare.

Rätten och möjligheten att uttrycka sig utgör grunden för konstnärlig kreativitet och frihet.

Omvänt tror jag också att frihet för kulturen skapar en god grund för möjligheten att uttrycka sig och därmed ökade möjligheter till delaktighet i samhällsutvecklingen.

Som jag nämnde tidigare så växer Haninge kraftigt nu. Under förra året var vi den kranskommun där det byggdes flest bostäder i hela Stockholm.

Vi bygger stad och vi gör det med vetskapen om att en plats inte blir stad bara för att man bor där utan först när man också lever sitt liv där. Arbetsplatser, handel, restauranger, bostäder tillsammans med naturen, friluftslivet, idrotten och ett rikt kulturliv är det som skapar kvaliteterna som vi vill ha.

Vi beslutade därför att i senaste budgeten för kommunen att klargöra att Kulturparken här i Handen ska få vara kvar
– den ska utvecklas – inte rivas!

I tider då de som uttrycker sina åsikter offentligt utsätts för
hat och hot och begreppet yttrandefrihet behandlas allt mer diffust – då behöver även vårt växande Haninge mer kultur och fler aktiva föreningar – inte mindre och färre.

Vi har en fantastisk dag att se fram emot. Det är flera intressanta talare och många givande programpunkter.

Jag ska få äran att välkomna några av de Haningebor som i år fått svenskt medborgarskap. Totalt var det 395 personer.

Några av dem har flyttat hit för jobb, några för att de funnit kärleken här och en del har flytt från länder där det fria ordet inte existerar, länder som kanske inte har en tryckfrihetsförordning överhuvudtaget.

Medborgarskapsceremonin är något som alla kommuner i Sverige genomför och i år valde vi i Haninge att åter hålla den på Haningedagen för att stärka den lokala anknytningen.

Avslutningsvis vill jag ge er en uppmuntran.

Det finns många sätt att göra sin röst hörd och med teknikens utveckling blir det lättare att nå ut till allt fler. Men det handlar också om att göra sin röst hörd på ett konstruktivt sätt och ofta handlar det om att åstadkomma förändring.

Bland utställarna här idag finns det många föreningar och flera politiska partier som inte bara ger dig möjlighet att göra din röst hörd utan också att kanalisera din vilja till att förändra.

Jag hoppas därför att ni besöker föreningarna och partierna och funderar på om inte det där, eller det där kan vara något för just dig.

Gör din röst hörd.

Tack för mig.

Almedalen

Nu har jag anlänt till Visby för några intensiva dagar under Almedalsveckan.

Visby

Här kommer jag att möta representanter från företag och byggherrar som är intresserade av att investera i Haninge. Det är också ett forum där jag träffar många andra förtroendevalda och har möjlighet att utbyta såväl idéer som erfarenheter om hur vi utvecklar samhällsbygget.

Jag deltar i ett antal panelsamtal med fokus på bostadsbyggande, fastigheter och stadsutveckling. Att det blivit just de ämnena är knappast någon slump. Under 2015 var Haninge den kranskommun i Stockholm som byggde flest bostäder. Vår kommun växer med ambitionen att bli bättre när vi bygger, och det gäller ur samtliga hållbarhetsaspekter. Intresset för Haninge är stort, både från näringslivet och politiken.

Kom gärna förbi på seminarierna om du är i Visby!

Vilka politiska frågor kommer att vara viktigast för fastighetsbranschen?
Business Arena Almedalen, Fastighetsnytt
4/7 kl 08:15-09:00

Framtidens smarta städer behöver smarta politiker
E.ON Sverige
5/7 kl 13:00-14:00

Mer kraftvärme från biobränsle tas för givet – men blir det då?
Vattenfall AB
6/7 kl 13:00-14:00

Hur kan enighet skapa mer stad med fler och bättre bostäder – och dessutom snabbare?
Strategisk arkitektur, Sveriges arkitekter
6/7 kl 14:00-15:00

Klart det går att bygga – om möjligheterna i bostadspolitiken
BoKlok
7/7 kl 10:00-11:00

Kommunala fastigheter – Hur finansieras de på bästa sätt?
Business Arena Almedalen, Fastighetsnytt
7/7 kl 15:45-16:15