Haningedagen 2017

Som vanligt var det vackert väder och många utställare och besökare på Haningedagen. I år kombinerades den dessutom med en gatufest, på Runstensvägen, som kommunen och fastighetsägarna i centrumsamverkan genomförde tillsammans. Där bjöds det både på mat och underhållning. Bland annat bjöd våra duktiga kockar på både skolmat och mat som serveras inom äldreomsorgen.

Jag öppnade Haningedagen med ett anförande som knöt an till årets tema, mänskliga rättigheter. Efter mig fortsatte Anna Furumark att tala om kampen för mänskliga rättigheter. Under dagen fick vi också besök av Ibrahim Baylan, Samordnings och energiminister, som gick runt och talade med utställarna. Det var ett fullspäckat program med både sång, musik, dans, teater och föredrag.

Nedan följer mitt inledningstal (det talade ordet gäller) och några bilder från dagen.

”Hej

Det är härligt att se er alla här på Haningedagen, en numera, mångårig tradition.

Några av er som är här idag har säkerligen varit på många Haningedagar, för andra är det er första Haningedag, kanske ert första år som Haningebor.

Alla är välkomna till Haningedagen, men jag kostar på mig att hälsa alla förstagångsbesökare och nya haningebor alldeles särskilt välkomna hit, välkomna till Haninge! En växande och välkomnande kommun.

Ni är alla i gott sällskap, om några månader kommer Haningebo nummer 87 000 att flytta in!

Varje år bestämmer sig minst ettusenfemhundra människor att flytta hit till Haninge. Vi har höga ambitioner gällande bostadsbyggande, men detta är inget som bara händer. Det måste till beslut och vilja från oss som har valt att engagera oss i politiken.

Dagen till ära har jag på mig min Haningedräkt uppsydd och ändringssydd av Anita Stjärnström på Haninge Hembygdsgille. Egentligen ska det vara en silverbrosch med en eklövsslinga på men Anita tyckte att en med tuppar på passade mitt uppdrag bättre, då tjädertuppen återfinns på vårt kommunvapen.

Vänner

Temat för årets Haningedag är mänskliga rättigheter.

När människorna efter andra världskriget såg vad vi kan göra mot varandra. När man såg hur mord, krig och övergrepp kunde ske i en skala som ingen någonsin trodde skulle vara möjlig var det många kloka personer som beslöt sig för att se till att det aldrig mer skulle kunna ske.

Nationerna skulle samarbeta i en organisation som fick heta FN. Regler för hur man som länder fick bete sig skulle upprättas och inte nog med det.

För första gången i historien skapades lagar och regler med innebörd att varje människa oavsett börd, rikedom, etnicitet eller kön hade lika värde. Det skapades rättigheter för alla människor.

Jag vet att det låter lite högtravande, och språket är från 1948. Men det är ändå något oerhört vackert över originaltexten.

Från Artikel 1
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Kloka ord som vi alla bör ta till oss, inte minst vi politiker när det ibland hettar till i debatten.

Kanske låter det självklart för många av oss idag. Men då var det något oerhört. Aldrig tidigare hade människan som art samlats och kommit överens om att det fanns något sådant som mänskliga rättigheter. En rättighet för alla människor, inte bara för några.

Vi lever i en tid då våra rättigheter är hotade. Det hopar sig mörka moln vid horisonten i form av hat, intolerans och hets.

Men det är viktigt att vi behåller perspektivet och inte glömmer allt hoppfullt omkring oss.

Den politiska och ekonomiska utvecklingen i världen har gjort att fler människor än någonsin kan åtnjuta mänskliga rättigheter. Sedan 1974 har över 90 länder gått över till demokrati. Fler barn går i skola, människor får bättre vård.

2 miljarder människor har fått tillgång till toalett under de senaste 25 åren. 2.6 miljarder människor har fått tillgång till bättre vatten. Fattigdomen har halverats.

Vi minns Rosa Parks, kvinnan som vägrade att lämna sin plats i bussen bara för att hon var färgad. Det krävdes mod för att göra det hon gjorde, hon öppnade vägen för en hel generation, när hon vågade stå upp mot förtryck.

För en tid sedan såg jag på YouTube, några som kallar sig för UPtv med dolda kameror och anlitade skådespelare.

Tre flickor på en busshållplats.

Två av dem mobbar den tredje. Hon blir ledsen. Något som händer varje dag i vårt samhälle. Människor som tar sig rätten att vara taskiga mot andra människor. I skolan, på arbetsplatsen eller i hemmet. Översittare som trycker ner andra.

Men det fantastiska var, att nästan varje gång kom någon till den mobbade flickans försvar. En hantverkare på väg hem från jobbet, en äldre dam, en mamma med småbarn. Alla dessa grep in, försvarade henne, erbjöd henne en plats på sin bänk så hon kunde flytta från mobbarna.

För det är ju så: att länder och FN kan besluta om mänskliga rättigheter. Och det är bra. Men det är också upp till var och en av oss i vardagen att:

Handla gentemot varandra i en anda av gemenskap”.

Samtidigt ser vi ett alltmer hatiskt tonläge breda ut sig, kanske främst i kommentarsfält och i sociala medier, men också på andra platser i vårt samhälle. Ibland verkar det som om internet är en frizon för hat.

Det är en mänsklig rättighet att uttrycka sig, att få säga sitt. Men näthatet gör att många riskerar att censurera sig själva, inte vågar skriva som man vill. Att utöva självcensur, att mildra och nyansera för att sudda ut och kanske till sist tystna.

Formella rättigheter för att delta i demokratiska processer och vara delaktig i samhällsbygget i all ära, men det handlar också om att skapa en stabil grund för det goda samtalet. Vi kan alla göra vårt bästa för att bemöta varandra med nyfikenhet och respekt.

Det finns många sätt att göra sin röst hörd och med teknikens utveckling blir det lättare att nå ut till allt fler. Men det handlar också om att göra sin röst hörd på ett konstruktivt sätt när man vill åstadkomma en förändring.

Bland utställarna här idag finns det många engagerade föreningar och flera politiska partier som inte bara ger dig möjlighet att göra din röst hörd utan också att kanalisera din vilja till att förändra. Jag hoppas därför att ni besöker föreningarna och partierna och funderar på om inte det där, eller det där kan vara något för just dig.

Vi har en fantastisk dag att se fram emot. Det är många intressanta talare och många givande programpunkter.

Avslutningsvis

Snart får vi välkomna Haningebo nummer 87 000 hit. Jag har ingen aning om vem det blir. Kanske en pensionär, eller en liten nyfödd.

Oavsett vilket, oavsett vem du är, så är jag övertygad om att vi andra 86 999 kommer göra vad vi kan i vardagen för att se till att även dina mänskliga rättigheter försvaras.

För det är det det handlar om, människor som bryr sig om varandra, som står upp mot orättvisor och förtryckare. Som handlar gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Med det vill jag förklara 2017 års Haningedag invigd.”

Anna Furumark, talar om kampen för mänskliga rättigheter
Anna Furumark, talar om kampen för mänskliga rättigheter
Meeri Wasberg, Socialdemokrat, och Elisabet Sandberg, Centerpartist, i våra fina dräkter
Meeri Wasberg (S), och Elisabet Sandberg (C) i våra fina dräkter
Ibrahim Baylan, samordnings och energiminister och Åsa Westlund, riksdagsledamot, samtalar med företrädare för Villaägarna Haninge Tyresö
Ibrahim Baylan, samordnings och energiminister och Åsa Westlund, riksdagsledamot (S), samtalar med företrädare för Villaägarna Haninge Tyresö